En miniserie om dominans

Del 1 – hur definieras ordet dominans?

Om man googlar ordet dominans så är förstasideförslagen inte imponerande. På wikipedia finns det ingen förklaring på ordet dominans eller dominant, om man nu inte är nyfiken på genetisk eller sexuell dominans. Enligt den engelska wikipediasidan betyder dominans ”en individs företräde till en resurs och att ha hög social status till en eller flera individer, vilka är undergivna. Dominansen tillåter en individ tillgång till resurser utan aggressivitet vilket gynnar alla parter.”

Enligt wictionary betyder dominera; att härska, behärska, råda, ha övertaget, styra och leda.

Inte allför långt ner på Googles förstasida dyker också Per Jensens artikel om den missuppfattade dominansen upp. I den har vi definitionen ”företräde till en begränsad resurs” från slutet av 70-talet. Enligt denna definition har dominans alltså enbart en funktion när resurserna är begränsade.

Etolog Johanna Strandner har i sitt kandidatarbete om ämnet med över 25 vetenskapliga referenser sett att ordet dominans har sitt ursprung i det franska ordet dominer vilket betyder härska. Lite slarvigt används ordet ofta som en beskrivning av en egenskap eller ett karaktärsdrag, vilket gör att det ofta används för att kategorisera och förklara, men dominans är ingen egenskap som en individ föds med eller utan. Dominans beskriver relationen mellan individer där en individ blir dominant över en annan genom interaktionerna mellan dem.

Vidare har Johanna sett att dominans inte har med aggressiva interaktioner att göra. Dominans är inte heller beroende av vilka signaler en individ sänder, utan vilka signaler den individen får ta emot.

Del 2 – Hur uttrycks dominans i relationer?

I Per Jensens artikel ”den missuppfattade dominansen” kan vi läsa att det är de subdominanta som upprätthåller rangordningen och att det är sällsynt med aktivt dominerande beteenden. Djurflockar har sett hållas samman av vänskapliga och kärleksfulla relationer, inte dominansbeteenden.

I Etolog Johanna Strandners kandidatarbete läser vi att det finns olika typer av dominans hos hundar. En som uttrycks med icke vänliga beteenden och besvaras med undergivelse från den individ som får ta emot agonistiska beteenden, vid situationer då det finns konkurrens om resurser som exempelvis föda. Den andra som uttrycks med undergivelsesignaler till en mottagare, oftast vid hälsningsfraser när den återförenas med gruppen efter en separation. Den individ som får ta emot de här signalerna är alltså dominant.

Vidare visar Johanna att dominans hos hundar inte handlar om aggression, utan en individs sociala status handlar snarare om hur undergiven en annan individ är mot den och relationen dem emellan. En individs sociala status i en grupp behöver inte vara samma som i en annan grupp.

Det bör däremot stå helt klart att dominansstrukturen bara är en del av de mängder av dynamiska system som reglerar djurs flockliv. Det är dessutom ett system som möjligen bara träder i funktion när flockens harmoni på ett eller annat sätt är hotat skriver Johanna.

Del 3 – Vad är dominans och vad är ledarskap?

Per Jensen skriver i sin artikel: Ett begrepp som ofta förväxlas med dominans är ”ledarskap”. I etologiska sammanhang betyder en flockledare helt enkelt ”den som leder flockens förflyttningar”. Olika djur kan vara flockledare i olika sammanhang och ledarskapet behöver inte ha något att göra med dominans.

Enligt American Veterinary Sociaty of Animal Behavior (AVSAB) är en definition av ledarskap att ha kunskapen och förmågan att påverka sina djur att utföra beteenden utan tvång och hot. De anser även att dominans och ledarskap inte är synonymer.

I Johannas arbete ser vi att leda gruppen innebär att en individ framgångsrikt initierar ett kollektivt flyttande eller en kollektiv rörelse i gruppen, något som äldre individer lyckas med oftare än yngre. Vi ser också att dominans hos hundar som lever fritt i flock tycks bero på ledarskap snarare än ovänliga beteenden, men ledarskapet är inte koncentrerat till en enskild individ.

Hundar som visar fler aggressiva beteenden tycks däremot ha en tendens att oftare ta på sig ledarrollen i en grupp och att dessa ledartekniker är signifikant korrelerade med dominans. Men aggression ses sällan som eftertraktade medel och hos en individ med hög social status tillför inte sådana beteenden individen någonting om det inte är fråga om konkurrens om eftertraktade resurser.

Vidare skriver Johanna att hundar tycks föredra att skapa kontakt med de individer som på ett icke agonistiskt sätt är framgångsrika i att nå en resurs som exempelvis en leksak. Hundar är också mer försiktiga när de närmar sig individer som använder mer agonistiska beteenden.

Hundar vill undvika agonistiska interaktioner och skapar hellre sociala band med individer som inte använder sig av sådana interaktioner. Utifrån det skriver Johanna att det inte är orimligt att tänka sig att detsamma gäller för hundar och deras samspel med människor, att hundar är mer försiktiga kring människor som använder sig av icke vänliga beteenden än de som inte gör det.

Del 4 – Sammanfattning

Definition dominans:
– Ger företräde till begränsad resurs.
– Dominans har inte med aggressiva interaktioner att göra.
– Beskriver relationen mellan individer där en individ blir dominant över en annan genom interaktionerna mellan dem
– Dominans är inte beroende av vilka signaler en individ sänder, utan vilka signaler den individen får ta emot.
– Dominans är ingen egenskap.

Hur uttrycks dominans?
– Det finns två sorters dominans, En som uttrycks med icke vänliga beteenden och besvaras med undergivelse och en som uttrycks med undergivelsesignaler till en mottagare.
– De subdominanta individerna upprätthåller rangordningen och flockar hålls samman av vänskapliga och kärleksfulla relationer
– Dominans handlar inte om aggression, utan snarare om hur undergiven en annan individ är mot en annan och relationen dem emellan.

Dominans och ledarskap:
– Olika djur kan vara flockledare i olika sammanhang och ledarskapet behöver inte ha något att göra med dominans.
– Hundar som visar fler aggressiva beteenden tycks däremot ha en tendens att oftare ta på sig ledarrollen i en grupp och att dessa ledartekniker är signifikant korrelerade med dominans.
– Dock tycks hundar föredra att skapa kontakt med de individer som på ett icke agonistiskt sätt är framgångsrika i att nå en resurs som exempelvis en leksak.
– Hundar vill undvika agonistiska interaktioner och skapar hellre sociala band med individer som inte använder sig av agonistiska interaktioner.

Johanna skriver så bra: Eftersom signaler om undergivelse till en individ gör den dominant skulle kanske den individ som beskrivs som dominant, istället beskrivas som andra hundar känner tillit och förtroende till. Om en sådan beskrivning används, skulle det kanske kunna bli mer förståeligt för exempelvis hundägare vilken roll de har i relationen med sin eller sina hundar och på så sätt förbättra metoder som används vid hantering av hundar.

Referenser
– AVSAB. 2008. Position Statement on the Use of Dominance Theory in Behavior Modification of Animals. https://avsab.org/wp-content/uploads/2016/08/Dominance_Position_Statement_download-10-3-14.pdf
– Strandner, J. Social struktur och dominans hos hund. http://stud.epsilon.slu.se/7752/1/Strandner_J_150325.pdf
– Jensen, P. Den missuppfattade dominansen. http://dogma.nu/artiklar/den-missuppfattade-dominansen/
– Wikipedia och Wictionary